And do you ever feel like you're alone?

ensam är just vad jag känner mig nu... tråk!!! Wille skulle sluta 18, men nejdu. för han var tvungen att vara kvar på jobbet. varför vet jag inte.

Jag försöker lösa min framtid.  Nyss verkade allt så enkelt, (den där luckan då jag inte bloggade, för det känns som om jag bara bloggar när jag är sur/arg/ledsen/nere just nu...)  Hursomhelst, så är det inte så längre.

För såhär är det va, att jag har sökt högskola (ja jag tog mig i kragen och gjorde det i år. Till saken hör ju faktiskt att det inte känts rätt de senaste 1½ åren.. ) i borlänge, och jag vet inte om detta är rätt. Jag trivs väl i mora, även om det mer var en flykt från strängnäs, för jag behövde komma bort lite. Nu ser jag dock inte att jag behöver vara borta längre, det var en paus jag ville ha. dock vet jag ju inte vad jag ska tillbaka o göra än heller. Alla mina vänner flyttar ju en efter en också. Tillbaka ska jag hursomhelst när mina barn växer upp. men nu. för om jag ska plugga i borlänge, måste jag dels pendla vilket känns tråkigt och dels betyder det att jag ska vara i mora i tre år till, vilket inte känns superlockande om jag inte hittar någon mer mening i den här staden, som fler och närmre vänner, ridningen igen, osv.
Hjälp mig helt enkelt.

Nu lyssnar jag på blink 182 och detta hjälper alltid. Påminner om högstadiet-tider:)

Puss o hej och slå gärna en pling!

Kommentarer
Postat av: Cecilia

Hanna, jag tycker inte om när du är ledsen!

Jag får fytta upp till dig, för jag saknar dig <3


Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback