hannana

jag är trött på att ha praktik. trött på att prestera 100% hela tiden. trött på att låtsas vara intresserad av något jag inte alls bryr mig om. och trött på att dom inte verkar fatta att termin fem betyder "snart klar". dvs jag VET hur man hänger ett dropp och jag VET att man inte får slänga kanyler i soppåsarna. ja. ni hajar. jag är trött på att träffa nya människor på nya platser där jag inte valt att träffa dom.

i övrigt har faktiskt praktiken varit väldigt bra den här terminen. jag vet nu att jag kommer klara mig om ett halvår när jag är klar och jag vet att det finns vissa saker jag hellre sysslar med än andra.
hur som helst. på bussen hem var jag trött och grinig, precis som det här ovan låter. men det vände, jag fick ett meddelande som gjorde mig glad. barnsligt glad. så jag slängde på 7 days and 7 nights i hörlurarna som introduktion och sen satt jag och sken som en sol hela vägen hem för mig själv.

istället för att plugga som jag hade tänkt gick jag ut och gick en lång powerwalk-promenad i spåren i röbo och jag kände mig så galet glad. det liksom bubblade i hela mig. malte var också glad och han gjorde mig ännu gladare när han tokade runt. vi orkade inte ens vara arga på dom som inte fattar vilken sida man ska gå/cykla på. för så glada var vi! i spåret mötte vi en gullig gubbe som inte visste vad han skulle göra, han var en så ärlig människa, så han kunde inte ta hundralappen han hade hittat på marken. än finns det hopp om mänskligheten! :)

min beslutsångest består av att jag inte kan välja vilken låt som gör mig gladast idag:

Mando Diao – Dance With Somebody  som påminner om den där långa underbara göteborgsnatten i våras

Sharon Shannon – the galway girl som är både öland i somras och den där ösregniga dagen i bålsta...

Brolle – 7 Days And 7 Nights  som bara gör mig allmänt jätteglad. åh vilken röst!

en mix av alla kanske.

och precis exakt just nu fick jag ett meddelande som gjorde mig ännu gladare. jag spricker ju snart! :)